Vad härligt att kronprinsessan och Daniel äntligen fått sitt efterlängtade barn men vad tidigt hon åkte hem och vad fräsch hon såg ut. Tänker bara på hur man själv var när man var nyförlöst och då har jag ändå haft snabba och enkla förlossningar. Men inte hade jag kunnat tänka mig att åka hem 8 timmar senare. På bilden i aftonbladet ser hon så glad och fräsch ut i sin blåa kappa men hon måste väl precis som alla andra nyförlösta vara öm i underlivet och ha en jätteblöja på sig.



Det här är jag 10 timmaer efter min andra förlossning och jag ser glad ut men jag hade inte en tanke på att kliva ur sängen :-)

Denna vecka har barnen sportlov, så jag har försökt aktivera dom så gott det går. I tisdags var vi i simhallen, barnen älskar det men jag blir helt slut. Att hålla koll på 2 barn som inte befinner sig på samma ställe är ganska ansträngande. Alma är mer försiktig medans Ester är helt sjötokig. Hon är överallt, åker vattenruschbana, bubblar i bubbelpolen och t o m badar i den djupa bassängen, själv. Jag blev livrädd, rätt som det var var hon bara försvunnen och var tror ni jag hittar henne, jo i den djupa bassängen simmar hon runt med sin puffar helt överlycklig. "Titta mamma vad jag kan" säger hon. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta, jag hann bli så rädd. Som tur var satt en dagisfröken som dom haft som vikarie på kanten och höll koll på henne, usch vad jag skämmdes.

I dag ska vi gå på bio, vi ska se "Mästerkatten", det blir premiär för lilla Ester. Efter bion ska vi gå på restaurang.

Ha en skön dag!

Fredagen är här, fredagsmyset har börjat. Barnen sitter som ljus framför tv:n och mumsar på sitt godis och den ömma moderna bara ler. Hon är så nöjd med sitt ren städade hus, den tomma diskbänken, den tomma tvättkorgen och den nyduchade mannen. SKOJAR BARA, det var ett rent önsketänkande från min sida.
Barnen bråkar högljutt om vilket program dom ska se, Alma är sur för jag köpt fel sorts godis. Hemmet är smutsigt, bänken är full av disk och tvättkorgen lika så och mannen är inte nyduschade utan stinker ko.
Men jag är ganska glad ändå, vi är ju friska än så länge.

Fast barnen känns som tickande bomber, magsjukan härjar nämligen i skolan, så jag går liksom bara och väntar på att den ska knacka på vår dörr. Jag är så sjuk nojjig när det kommer till magsjukor, tycker det är en sådan vidrig sjuka och den kan komma precis när som heslt. Det är det som jag tycker är så jobbigt för man kan verkligen inte att styra eller kontrollera den. Jag vill ha koll, jag vill veta när eller om den kommer. Jag vill alltid ha koll på saker och ting. Men jag hoppas så innerligt att vi slipper.

Annars händer det inte så mycket. Jag har börjat träna på gym igen och börjat promenera.
I går var vi på ikea och köpte nya madrasser till våra sängar, vilket var väldigt välbehövligt. Alma fick också ny madrass. Ester blev jättearg för hon inte fick någon men jag sa att hon fick vänta tills hon fyller 7 år. Hon vill också kunna hoppas i sin säng :-)

I morgon blir det jobb för mig vilket innebär tidig morgon.

Nu ska jag nog fredagsmysa med mina barn, som nu lugnat sig lite grann. Alma har fått en stor fläskläpp av sin lillasyster i dag så hon ser lite rolig ut men den lägger sig väl.

Trevlig helg!

Ett jullov går ganska snabbt, i morgon är det sista dagen och den tänkte jag att vi skulle tillbringa på Leo`s lekland. Vi har haft ett ganska slappt lov, gått i pyjamasen halva dagen och ätit massa godsaker mest hela tiden. Men nu är det dags att införa lite rutiner igen och framförallt, bra mat. 3 av oss i familjen behöver tänka lite på vad vi stoppar i oss. Jag har lyckats lägga på mig flera kilo under december månad, fattar inte hur jag lyckas med det. Men nu är det LCHF som gäller, mår ju faktiskt bäst då också. Det är 3:e dagen i dag och och i går var det riktigt jobbigt, var så nära att äta något sött men jag var stark nog att avstå. Dom första dagarna är jobbigast.

I dag ska vi fira barnens kusin Ebba som fyllde 5 år, hon fyller år på samma dag som Andreas men eftersom vi inte var hemma då fick vi komma idag. Andreas födelsedag gick bra så nu är han 40 år, fatta det 40 år. Det är inte klokt, han var 24 år när vi träffades, vart tog tiden vägen??? Jag önskar att tiden gick att stoppa, för då skulle jag vilja stanna här ett tag.

Min present till Andreas var ju ett dygn i en svit på Stufvenäs och det blev verkligen lyckat. Han verkade väldigt nöjd med sin present och tyckte att vi skulle göra om det oftare. Första gången på över 6 år som vi varit bortresta utan barnen. Man borde unna sig det lite oftare faktiskt. Jag glömde min kamera så bilderna är tagna med min iphone därav den dåliga kvaliten på bilderna.
















Menyn


Dryckesmenyn

Det var allt för denna gången.

Jag blir så vilsen om vilken dag det är när man är ledig. Är det vardag eller helg? För oss "bönder" så är ju egentligen alla dagar lika, helg som vardag.

Vi hade en mysig och fröjdefull jul tillsammans med våra familjer, alla fick vi många fina julklappar. Mycket god mat och dryck har intagits så det ska bli ganska skönt när helgerna är över så man kan gå tillbaka till sitt gamla "lchf" liv. Flera kilo har jag lagt på mig dom senaste veckorna, hoppas dom ramlar av lika fort som dom kom.

Vi lufsar mest runt i pyjamasen hela dagarna, emellan åt så bakar vi, spelar yatzy och fia (utan knuff) min stora dotter har ärvt mitt dåliga förlorar humör.

Men i morgon ska jag nog duscha och försöka göra mig lite fräsch, för jag och Pauline ska in till Kalmar på lite shopping :-) Ska bli skönt att komma utanför huset och barnen en stund.

I dag har jag bakat Halltorps danska rågbröd och det blev väldigt gott. Har nog ätit minst 6 skivor.


Bröd på jäsning


3 färdiga limpor


Supergott blev det

Lite bilder från jul kan jag väl bjuda på också när jag ändå är i farten.


Delar av familjen i väntan på tomten




Å så kom äntligen tomten


Alma och farfar eller tomten menar jag :-)


Lilla Ester "Mannerståhl"



Mina galna, tokiga, skrikiga, tjatiga, jobbiga men högt älskade BARN.

I kväll blir det sista delen av Arne Dahl och ev lite ost och kex till det.

Snart är denna lördagen slut, och tänk om en vecka är alla julklapparna redan öppnade. Känner att mina ögonlockar, (säger man så?) börja hänga, har varit uppe sedan 5.10 i morse. Det är nämligen min jobbarhelg, annars hade jag aldrig stigit upp så tidigt.

Andreas hade tur som vanligt, han och barnen fick äta hos farmor och man kan väl säga att det var tur för mig också.

Annars så har det inte hänt så mycket i sörbygården i dag. Jag har hunnit med lite grann sedan jag kom hem i alla fall. Tvättat, bakat en kaka, gjort julgodis och lagat mat. Jag tycker som vanligt att jag inte gjort något men tänker man efter så har jag ju faktiskt det. Jag brukar inte räkna vardagliga beting som "att göra något", svårt att förklara men om någon skulle frågat mig vad jag gjort i dag, då skulle jag svarat inget. Förstår ni? Jag tycker alltså inte att jag gjort något fast jag gjort det.

I morgon efter jobbet ska jag försöka städa i vårt sovrum, jag har ett "ångest hörn" där som jag nu samlat saker i i flera månader. Jag vet liksom inte vad jag ska göra av sakerna. Vi saknar helt förvaringsmöjligheter.
Finns det andra som gör så här? Eller är jag helt ensam?


Så här ser mitt hörn ut, ser inte så mycket ut på bilden det är faktiskt mer i verkligheten.


En trevligare bild på mitt julgodis kan vi väl avsluta med. Dessa mjuka chokladkolor var helt ljuvliga.

Att handla julklappar är roligt men om man inte vet riktigt vad man ska köpa eller om personerna i fråga har saker så det räcker och blir över kan jag rekommendera några sidor där jag köpt saker och samtidigt stödjer man något bra som te x fattiga och sjuka.

http://unicef.se/
http://barncancerfonden.se/
http://www.barndiabetesfonden.se/Butik/

Man tänker att det drabbar aldrig mig eller hur? Jag tänker så men innerst inne så vet jag ju att det kan faktiskt drabba mina nära och kära. Jag har handlat från dessa 3 sidor.

Linda, jag vet ju att du läser min blogg, och ni har ju verkligen haft ett kämpigt år. Jag beundrar dig och Gustav. Efter att ha följt din blogg så inser jag vilket jobb och vilken oro det innebär att ha ett litet barn med diabetes. Jag har alltid trott att man tar en spruta insulin och så är allt bra. Men nu inser jag hur fel jag haft. Många styrkekramar till er. Mina barn ska få en varsin Sticke :-)

På barncancerfonden köpte jag ett halsband 2007 och det har jag haft på mig sedan dess. Så här ser det ut.



Trevlig fredag!

Granen är inne och kulorna är på plats. I år tjatade jag till mig en kungsgran, vi brukar annars gå ut i vår skog och hugga en gran men som tur är så har Södra tagit ner hela vår skog. Granarna vi hade var nämligen inte så fina.

Jag skulle försöka ta en bild på min fina gran men hur jag än bar mig åt så blev bilden inte rättvis.





Den är mycket finare i verkligheten.

I eftermiddags har jag försökt julpynta lite, för snart vill ja ha lite julkänsla.
Snön verkar ju dröja i år.







Mitt fin ljusträd fick röda värmeljus


Pedistalen fick 2 små tomtar

Nu står det lite tomtar här och var


Så här känner jag mig nu, ligger i sängen och väntar på att lite energi ska infinna sig.
Antagligen kommer den inte i kväll heller.

Jag får väl snart gå och lägga mig för i morgon ska hela familjen in till kalmar. Jag och Andreas har nog inte varit i kalmar tillsammans sedan Ester föddes, vilket är lite mer än 3 år sedan.

Vi ska bl a hämta bilen som varit på verkstad, dyrt och tråkigt. Hade hellre hämtat en ny bil. Vi valde att inte åtgärda kurvljusen då bara sensorn kostade 8500:- och sedan skulle arbetskostnaden tillkomma. Men handbromsen är åtgärdad så nu slipper vi åka runt med det plingande ljudet:-)

Vi ska även besöka Ikea för att prova deras julbord, hoppas att pensionärerna håller sig lite lugna i år, förra året när vi var där var dom heltokiga. Dom betedde sig som fattigjonen i Emil filmen.

Ska försöka få barnen lugna, hör att det är ett himla oväsen utanför dörren.

Jag läser väldigt många bloggar och många av dom är inredningsbloggar. Jag vill också ha det vit, ljust, rent och fint. Jag vill också att mina barn ska städa sina rum och inte äta framför TV:n. Jag vill kunna ha en vitsoffa utan vällingfläckar, smör, choklad, spyor, ja jag kan fortsätta ett tag till men jag väljer att sluta här.
 
Jag vill att mina saker ska stå där jag ställer dom.
Då säger Andreas klok som han är ibland "då skulle vi nog inte skaffat barn". Då säger jag på skoj "inte man heller". Skämt åsido, men jag har insett att det är bloggarnas fel att jag mår dåligt. Dom får mig att inse hur äckligt och stökigt jag har det hemma. Bloggarna ger mig ångest. Har dom senaste dagarna försökt hålla mig borta från dom.
Ska försöka väcka liv i min egna blogg och visa hur det ser ut i ett hus där det faktiskt lever en familj. Jag ska bjuda på bilder från verkligeheten, kaoset vi lever i.

I skrivande stund har Ester slitit upp sitt lakan från sängen, tagit sitt täcke och sin docka samt nattlampan och lagt sig i dörröppningen till rummet där jag sitter och skriver.




Här har ni vår tvättstuga, ser ni sopberget?


En del av köket, även här kan ni se en "liten" påse med återvinningspapper i


Så här ser soffan ut just nu, en tallrik med en halv äten macka
(Soffan har så många fläckar så jag har fått lägga en filt i den.)


Almas rum


Almas rum


Ett "ångest" framkallande rum, här slänger vi in allt som vi inte vill ha

Men om jag får välja på ett fint, vackert och städat hem eller ett stöckigt, lite halv smutsigt hus med mycket kärlek i så väljer jag det sist nämnda.

Ha en bra dag <3

Gör så här

Lycka till!

I vår familj pågår just nu en tävling som heter just som rubriken lyder, jag ledde i början genom att vara sjukast och när jag fått min dom, lunginflammation, så ska dom andra i familjen börja tävla med mig. Det börjar med Andreas som börjar känna sig lite hängig och tätt efter kommer Ester som får feber och en dunderhosta men inte långt därefter kommer Alma som då fått tillbaka sin feber + några grader till och även hon en dunderhosta. Inte nog med det, då ska Andreas få skyhög feber och inte orka ta sig ur sängen. Så helt plötsligt måste jag, den sjukaste agera som den friskaste i familjen Folkesson. Som tur är har min feber försvunnit men tröttheten och andfåddheten finns kvar men att min hjärna fungerar hyfsat för att ta hand om min familj.

Det som jag lider mest av just nu är faktiskt min ysel som ger mig ett illamående som typ gravidillamånde (helt omöjligt) kan inte känna dofter, stekos mm och jag är heller inte sugen på någon typ av föda. Jag har tvingat mig själv till att äta choklad och mackor, just dessa saker jag inte äter längre.

Det jag undrar nu är, får man säga att man inte orkar och vill längre? Jag vill verkligen inte ha det så här längre. Jag vet att det finns dom som har det mycket värre men det här är ju faktist värst för oss just nu.

Men vi har ju många runt om kring oss som kan hjälpa oss, tack Pappa, du är en av dom och även en trogen bloggläsare och farmor och farfar som tagit hand om barnen, hade ni inte gjort det i lördags så hade jag nog troligtvis inte legat här i min säng nu.................för så febrig och borta som jag var i lördags har jag nog bara varit en gång tidigare i mitt liv och då är man inte kapabel till att ta hand om två galna barn.

Men jag hoppas på en ljusning snart, jag tycker mig skymta något borta i hörnet eller så är det bara mitt änglahår som ligger där så troget och väntar på mig:-)

Livet blir liksom så tråkigt när man tappar livslusten men jag hoppas verkligen att den kommer tillbaka snart och att min lilla familj blir frisk och även jag. Men jag tror jag blir vinnaren i slutändan för jag får nog dras med vissa efterföljer av min LF. Tur för mig för jag är en dålig förlorare;-)

Jag har lärt mig något nytt och det är ju alltid roligt. Jag har nämligen utforskat Adobe photoshop dom sista dagarna och lärt mig något som kallas color splash.

Så här kan det se ut:






Lite pilligt men jag tycker bilderna blir häftiga.

I dag har jag och barnen varit i simhallen, dom tycker det är superkul men för mig är det ett "rent helvete", Alma klarar sig bra men Ester är helt galen man kan kalla henne "sjövild". Men som tur var så var sysslingarna där också så jag fick lite hjälp med Ester.

I kväll börjar styrkegympan, ska bli skönt att komma i gång igen, konditionen är inte den bästa.

Hoppas telia snart kan laga vår telefon, tycker inte om när den inte fungerar och det är jobbigt för Andreas för han får inga larm om det skulle hända något i ladugården.

I morgon ska vi lämna in bilen till verkstaden, äntligen ska min "fina" repa bli åtgärdad.

I går var jag och några tjejer ute och åt och sedan var vi på bio och såg Svinalängorna, vilken tung film, jag kände mig illa till mods när jag gick ut i från bion, jag ville bara hem och krama mina barn. Tyvärr finns det nog ganska många barn som har det så tufft som dom i filmen.